Vårat hus är över hundra år gammalt, i husbeskrivningen som vi fick hos mäklaren när vi köpte huset stod det att det byggdes 1909, men enligt det vi hittar i väggarna så byggdes det två år tidigare. Längst inne vid brädväggarna innanför alla lager av tapet sitter det nämligen alltid tidningspapper och de bitar vi hittat har alla varit daterade till 1907.
För att påminnas om husets historia och alla de hemligheter som dessa väggar sett genom åren så har jag gjort en liten tavla som hänger i hallen. I ramen samsas funna gamla gulnade tapetbitar med det finaste urklippet vi hittills hittat i väggarna.
Det vackraste och sorgligaste jag någonsin läst.
Dödsrunan över Kapellmästaren Gustaf Amandus Odén.
Så himla fint.
Igår var det en fullsmäckad dag med pepparkaksbak hos finaste Sara följt av en fantastisk folkmusikkväll i Ronneby med bla duktiga Bessman och Fridens Liljor och folkmusikkören.
Nu efter lunch så ska jag ta med mig minstingen och pulsa igenom skogen.
På andra sidan ligger nämligen ett helt fantastiskt hus tillhörande några bekanta till mig, och jag har fått lov att komma dit och fota idag. Jippie jippie!! Jag lovar att lägga upp det på bloggen senare i veckan.
( om ni undrar varför det inte blivit så många inlägg om sömnad och retrotänk på sistone så finns det en förklaring till det. Tänker bara inte ge er den nu. Tack för att ni hänger kvar )